Blodgruppsdieten – fungerar det?

Blodgruppsdieten hävdar att du borde äta baserat på din blodgrupp. Det låter vetenskapligt. Det är det inte. Här är vad forskningen visar.

Vad är blodgruppsdieten?

Blodgruppsdieten lanserades 1996 av den amerikanske naturopaten Peter D’Adamo i boken Eat Right 4 Your Type. Boken sålde miljontals exemplar och översattes till svenska. Konceptet fick stort genomslag och lever kvar än idag.

Grundpåståendet: olika blodgrupper (A, B, AB, O) reagerar olika på lektiner (proteiner i mat). Genom att äta ”rätt” för din blodgrupp undviker du skadliga reaktioner och går ner i vikt.

Vad rekommenderas för varje blodgrupp?

• Blodgrupp O (”Jägaren”): Kött, fisk, grönsaker. Undvik spannmål och mejeriprodukter.
• Blodgrupp A (”Jordbrukaren”): Vegetarisk kost, soja, fullkorn. Undvik kött och mejerier.
• Blodgrupp B (”Nomaden”): Mejeriprodukter, kött (inte kyckling), grönsaker. Undvik vete och majs.
• Blodgrupp AB (”Gåtan”): Blandning av A och B. Skaldjur, tofu, mejerier. Undvik rött kött.

Vad säger forskningen?

Forskningen är entydig: det finns ingen vetenskaplig evidens som stödjer blodgruppsdieten.

Den mest omfattande studien publicerades 2014 i PLOS ONE. Forskarna analyserade data från över 1 400 deltagare och testade om blodgruppsanpassad kost gav bättre hälsomarkörer. Resultatet: de som följde de rekommenderade dieterna visade förbättringar, men fördelarna hade inget samband med blodgrupp. En person med blodgrupp O fick samma fördelar av ”blodgrupp A-dieten” som en person med blodgrupp A.

En systematisk översikt publicerad i American Journal of Clinical Nutrition gick igenom all tillgänglig forskning och kom till samma slutsats: det saknas evidens för att blodgruppsanpassad kost har någon unik fördel.

D’Adamos teori om lektiner och blodgruppsspecifika reaktioner har inte kunnat bekräftas i kontrollerade studier. De flesta lektiner i mat förstörs dessutom vid tillagning.

Varför går en del ner i vikt ändå?

Det finns en enkel förklaring till att vissa upplever viktminskning på blodgruppsdieten:

• Eliminering av skräpmat: Alla fyra blodgruppsdieterna utesluter processad mat, socker och snabbmat. Det räcker ofta för att skapa ett kaloriunderskott.
• Struktur och regler: Dieten ger tydliga ramar för vad du ska äta. Människor som följer strukturerade dieter äter generellt mindre.
• Medvetenhet: Att aktivt tänka på sin kost, oavsett system, leder ofta till bättre matval.

Dessa effekter har inget med blodgrupper att göra. De hade uppnåtts med vilken strukturerad diet som helst.

Problemet med pseudovetenskap

Blodgruppsdieten är ett typexempel på pseudovetenskap: den låter vetenskaplig (blodgrupper, lektiner, evolution) men saknar det som krävs för att vara vetenskaplig: reproducerbara resultat i kontrollerade studier.

Det finns inget farligt med att följa blodgruppsdieten. Rekommendationerna för de olika blodgrupperna består i stort sett av vanlig, hälsosam mat. Problemet är att den sprider felaktig information och att människor fattar kostbeslut baserade på sin blodgrupp istället för på vetenskaplig evidens.

Min bedömning

Spara dig besväret. Din blodgrupp avgör inte vilken mat du bör äta. Det som avgör viktnedgång är kaloriunderskott, och det som avgör hälsa är en balanserad kost med tillräckligt protein, grönsaker och fiber.

Om du vill ha en diet som har forskningsstöd, se vår översikt över dieter som bygger på vetenskaplig evidens.